Namnbrickor i vården

Namnbrickor är ett otroligt bra redskap och verktyg som ger väldigt bra resultat när det används på ett bra och korrekt sätt. Det finns platser där namnbrickor passar riktigt bra t.ex. vid mässor och i hotellverksamheten, där användandet av R: namnbrickor skapar trygghet, auktoritet och leder till mindre förvirring. Däremot finns det platser som vården och inom kriminalvården där namnbrickor kan leda till en viss del problem, om de inte används på riktigt rätt sätt.

Inom kriminalvården rehabiliterar man människor dömda för olika brott. Dessa personer kan vara väldigt hotfulla och dömda för grövre brott som t.ex. grov misshandel, droghandel och mord. Inom kriminalvården tvingas personal att bära namnbrickor med hela namnet, vilket gör personen utelämnad för både hot och trakasserier. Det finns en hel del vårdare och personal som har upplevt trakasserier och hot. Ännu fler personal har känt sig hotade och blivit uppsökta utanför jobbet eftersom det är relativt enkelt för en person att hitta en person via endast namn.

Genom exempelvis internet kan man enkelt söka reda på adress och andra uppgifter. En lösning på detta problemet blir givetvis att endast sätta förnamnet på namnbrickorna. Då uppfylls meningen med namnbrickor samtidigt som personal och vårdare slipper att bli uppsökta hemma och hotade i samma utsträckning.

Fackförbunden står bakom personal och vårdare då de anser att fångar inte ska behöva få reda på hela de anställdas namn. Däremot tycker kriminalvården att det är bra att vara tydlig med namn eftersom man inom myndighetsutövning behöver berätta vilka man är.

Det går att se varifrån kriminalvården kommer med sitt argument, men ingen person i sin yrkesroll ska behöva utsättas för hot och trakasserier.